Här är lite snygga kläder jag har i spelet just nu. När jag spelar gillar jag att byta kläder varje sim dag och därför blir det lätt så att jag laddar ner mycket. Sen när jag tröttnat avinstallerar jag det. Några kläder jag gillar extra mycket just nu:

I princip allt går att hitta på The Sims Resource. Det finns mycket bra där men även en del dåligt så kolla noggrant innan du laddar ner något. Personligen tycker jag att vara gratismedlem räcker då jag hört en del negativa saker som hänt betalmedlemmarna. Även som gratismedlem har man hur mycket bra saker som helst att välja bland. Kom bara ihåg att avinstallera sånt ni inte använder, dels blir det lättare att hitta saker i katalogen då och dels minskar chansen för problem med spelet. 

Den guldiga bodyn använde jag när Lovisa var gravid, en lite lyxigare graviditet. ;)

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3

Del 4

- Öh.. Hej Lovisa, jag pratade bara med en vän. Han skulle uhm... köpa en ny bil och jag hade lovat att ringa honom då han behövde hjälp. Jag kom på det precis nu, det var därför jag gick... Hur länge har du stått där? Hörde du *host* någonting?

Donovan stammar nervöst och han känner att det började hetta till om kinderna. "Shit, shit, shit! Det kan inte vara sant! Varför pratade jag så högt? Hon kanske inte hörde?"

Miljoner tankar snurrar runt i Donovans huvud, han vill bara sjunka ner genom jorden. 

- Hehehe... Nej jag kom precis in, jag hörde bara att du var upprörd men inte vad det handlade om. Är allt okej? 

Självklart hade hon hört vad han sagt, hela samtalet hade hörts ända till vardagsrummet. Men vad kunde hon säga? Lovisa ville inte göra Donovan generad, och själv vet hon inte hur hon ska reagera. Hon har väl inga känslor för Donovan? Eller? Nej, han är bara en god vän och hon tänker inte förlora honom. En lögn är bättre än sanningen.

- Åh jaha, det var inget speciellt. Han frågade bara om jag kunde låna honom lite pengar och det ville jag inte, speciellt inte till någon lyxbil, svarar Donovan. 

"Yes! Hon hörde mig inte. Nu kan jag fortfarande ha en chans. För visst verkar det som att hon gillar mig lite ändå? Ja, det gör hon. Helt garanterat." 

- Men nu glömmer vi det här, skrattar Donovan. Låt oss göra något roligare istället. Se på skräckfilm kanske?

- Nej vi måste reda ut det här nu, jag såg att du tog illa vid dig när jag berättade om Adam. Men du måste förstå att det inte gör något, det är inte många som vet vad som egentligen hände honom. Du är en sån underbar vän och människa, tänkt inte mer på det där, säger Lovisa allvarligt. Vänta, vi pratar mer när jag lagt Joel.

När de en stund efteråt går tillbaka till köket för att prata kan Donovan inte längre tänka klart. "Jag måste berätta för Lovisa, det här fungerar inte längre. Alla tankar och känslor bara väntar på att få komma ut. Okej, jag säger som det är, det är nu eller aldrig."

- Lyssna på mig nu Lovisa, jag kan inte hålla det här inom mig längre. 

- Donny? Vad är det? Varför ser du så ledsen ut? frågar Lovisa fast hon självklart vet vad det handlar om. "Vad ska jag svara, vad ska jag säga? Kan jag säga sanningen eller kommer det krossa honom?"

- Jag är så ledsen, men vi kan inte träffas mer. Jag vill inte se dig mer. 

- Va?! utbrister Lovisa chockat. Du vill inte se mig mer?! Jag trodde du skulle säga något helt annat!

- Öh va, vadå för något? frågar Donovan nervöst. "Hörde hon mig i alla fall?"

- Nej det var inget, svarar Lovisa snabbt. Men vad har hänt nu helt plötsligt?

- Uhm.. Jo det är så att... Jag menar... "Varför kan jag inte komma på någon bra anledning? Om jag nu inte kan säga sanningen borde jag ju åtminstone kunna komma på en bra lögn. Duger jag inte ens till det?!"

Lovisa blir argare och argare för varje sekund som Donovan håller tyst.

- Okej, visst. Vill du inte ge mig något svar så varsågod, lämna mitt hem. Jag vill inte se dig igen. Jag trodde du var mer man än såhär, men du kan inte ens se mig i ögonen och berätta varför du nu helt plötsligt inte vill umgås mer. Stick härifrån då, så slipper du mig!

- Förlåt, jag trodde inte det betydde så mycket för dig. Jag är ledsen för det jag sa, och visst, jag kanske är feg men nu är jag redo att säga det. Lovisa, jag...

- UT ur mitt hem! Det betyder inte något för mig, jag trodde vi var vänner men tydligen inte! Var snäll och gå nu.

- Snälla, jag måste få säga det här, det är viktigt och jag tror att du vill höra det, svarar Donovan bedjande.

- Ut, UT!

- Ja okej, men du kommer ångra dig. Det är du som förlorar, inte jag. 

Lovisa står kvar när han lämnar köket. "Han är så barnslig och omogen! Varför kunde han inte bara säga det?! Å andra sidan, varför bryr jag mig? Jag är ju inte ens intresserad av honom. Verkligen inte, han är inte alls min typ. Snygg, trevlig, ambitiös. Nej det gillar jag inte, absolut inte. Dessutom, vad menade han med att jag förlorar?

"Herregud, vad har jag gjort?"